0

Nytt år

Idag är det sista dagen på året 2021.
Det är väl vanligt att man reflekterar lite på hur det gångna året varit.
Frågar någon mig så är det slutet på ett år som varit,
lite som en berg-och dalbana!
Som för de flesta "vanliga" så är ju livet upp-och ner! 
 
Jag har försökt att leva och göra så gott jag kunnat både på jobbet och hemma😇
Men av olika anledningar så har jag ofta känt mig så himla otillräcklig!
 
Det har väl att göra med för stora krav på sig själv. 
Fast i vissa frågor och lägen så är man rätt så maktlös!🥺
 
Något positivt är iaf att jag vägrar ta dumheter, står på mig och ger mig verkligen inte om nåt felar!
 
Som tex duvskiten utanför entrén på jobbet!
 (Det var alltså inte frågan om nån liten skit som låg där, det var drivor i högar som personalen fick hoppa över!)💩

Från slutet av september till mitten av december…
felanmälde flertalet ggr,
ringde till slut miljö-och hälsa…2 ggr…
därefter till fastighetsförvaltaren, också 2 ggr…
berättade att ev tidningen skulle få reda på ärendet.
Naturligtvis fick de aldrig det eftersom det då blev åtgärdat!😬
 
Men ärligt,
vad less jag är på allt som ska vara så förbannade segt! 
Vad är problemet liksom???
 
Uppstår ett problem,
säg till,
kan den tillsagda inte lösa problemet eller finns det nåt hinder…
ÅTERKOPPLA!!!
Tänk så mycket onödig irriration som skulle kunna undvikas,
bara genom att återkoppla! 
Kommunikation är A och O i allt!
Saknas den, ja men då brister det till slut!
 
Ja vad mer i år…
coronan förstås! 👎🏼
13 mars-21, datumet jag fick ett positivt svar
som inte alls var positivt att få!
Märkligaste känslan jag upplevt, att tappa luktsinnet👃
Tacksam att det efter lång tid faktiskt kom tillbaka 🙏🏼

Härligaste minnet från i år är ändå vandringen i Vålådalen⛰
Trots att det stormade!
52722 steg!!! 
Utan att överdriva så var det mitt livs största bedrift!
Hade aldrig klarat det utan min son♥️
Han har en sann "fighting spirit" i sig!
(null)
Vålådalen 
 
Även vandringen nere i  Västergötland hamnar i topp!
 
I augusti blev Nismo😻 Karlstadbo.
Hämtade honom från Svaneholm.
Ett sånt litet yrväder så full i bus😂 och så go!
 
 Besökte även min gamla hemstad -Gävle- igen.
Första gången på 6 år😳
 
Alltså tiden...vart tar den vägen🤔

Det känns som att jag tappat bort några år,
det har varit många jobbiga förluster som orsakat den känslan!
 
Så många betydelsefulla som gått vidare på  kort tid🙏🏼✨

December-månad har varit ganska mörk på många sätt!

Fick bla reda på att Kenta,
som jag var tillsammans med i min ungdom, dött!
Vi tappade kontakten,
men efter 30 år🙈2014, 
fick vi kontakt igen.
Vi pratade lite sporadiskt i telefon och på messenger.
Han är den ende som av någon anledning kallade min  mamma för Amaryllis 😂
Han var den förste som jag körde bil med,
en röd Ford capri🚘
 
(null)
Han var även den förste som fick mig att åka med på en motorcykel 🏍 
Hans blåa suzuki 750.
 
Och dagen före julafton fick jag reda på ännu ett dödsfall!
Jonny, en "gammal" kompis hade dött av corona!😢
Vi hade ingen kontakt längre mer än att vi var vänner på fb.
Jonny var en otroligt mjuk och fin människa.
Så oerhört snäll!
 
Oavsett hur, så är det så ledsamt när någon man känner går vidare, även om man har kontakt eller inte!
Man har minnen tillsammans,
som man i en del fall blir ensam kvar med! 
Det i sig är en väldigt sorglig känsla!
 
Så jag hoppar över ordet Gott,
och säger bara...
Nytt År!
Må det bringa med sig fina stunder av glädje för oss alla🙏🏼